På vägen till matchen, i regn (som vanligt denna säsongen) gick jag och filosoferade lite inför matchen och våra förutsättningar. Jag hade hoppats att Eslövs hederliga medborgare skulle strunta i handbollsmatchen och i stället sluta upp mangrannt bakom EBK. Handbollsmatchen kan man spela in eller i alla fall se höjdpunkter från på sport-tv, men EBK mot tabellettan har man bara en chans att se och det är live.
Vi har ju faktiskt bara ett lag i själva staden, vilket betyder att vi inte har ett invandrarlag och ett svennelag, inte ett knegarlag och ett rikemanslag, inte ett vänsterlag och ett högerlag, utan ETT EBK och det borde bädda för party på varje hemmamatch, särskilt eftersom musiken inför denna matchen var lite mer varierad, jag märkte bland annat några av mina favoriter som Elvis och The Clash ur högtalarna, även om där var en del annat som inte föll mig lika djupt i smaken.
Tyvärr, måste jag säga, uteblev partyt idag med. Som vanligt var det relativt mycket folk på läktaren men, också som vanligt, gav bortaklacken mest ljud i från sig. När skall Eslövsborna vakna? Vi har ett skitfint lag som spelar för oss alla, vi borde vara stolta över dem och inte tolerera att några Tomelliabor kommer hit och lekar kungar på Ekevalla!
Matchen, då? Målet kom i 87e och då hade TIF dominerat ganska rejält ganska länge, även om det kom en hel del fina EBK-chanser med, bland annat ett efter väldigt fint lagspel från våra grabbar i 66e minuten, även om det som sagt inte räckte hela vägen fram.
Matchen var stundtals ful och fulheterna stod TIF för och fick en hel del gula kort. Varje gång gult kort delades ut började bortaklacken att skrika åt domaren. Dålig stil. Sånt kanske går för sig uppåt i divisionerna, men det här är familjefotboll och ungarna som sitter på läktaren skall inte behöva höra sån skit. En annan fin EBK-chans kom i 29e, men TIFs försvar var idag inte möjligt att penetrera.
Matchens lirare är för mig Ali Al-Sultani. Eftersom våra grabbar inte gjorde något mål måste därför försvaret, målvakten och mittfältet få mest credit, eftersom TIF spelade stundtals väldigt anfallsglatt och hade flest och farligast chanser. Bland våra försvarare tyckte jag Al-Sultani stod ut mest på ett positivt sätt. Han gav den där lilla extra biten energi och ansträngning i allt vad han gjorde och spelade stundtals väldigt fin fysisk försvarsfotboll.
Var står vi nu? Kvar på 3e plats, men Tomelilla rycker ännu mer nu, upp 11 poäng före oss och vi kan känna Tollarp och Åhus Horna nafsa oss i baken. Skall vi ha en chans att gå upp måste vi vinna fler matcher. Då går det inte att ursäkta sig med att TIF är tabelletta.
På nästa match vill jag ha fulla läktare! Auf gehts, EBK!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar