En intervju med Utanbygatan

Jag har aldrig hört bandet live, men väl kollat en del youtube-klipp med dem och det här är bra, mycket bra, så bra att jag har stora förväntningar på den kommande vinylen. Stöd det här bandet!

EKA: Presentera bandet! Har medlemmarna spelat i andra band förr och vad var det som fick er att fastna för reggaen?

UBG:  Vi är Utanbygatan. Några av oss har spelat lite i olika konstellationer men inte reggae tidigare utom Mike som har spelat i almighty lions.

EKA: Vad fick er att välja namnet "Utanbygatan" och vad vill ni förmedla med det?

UBG: 2. Varför inte ? d blev så , vi hade inget namn.

EKA: Hur lätt/svårt är det att skriva meningsfulla texter till reggae på svenska? Situationen här är ju rätt olik den på Jamaica och är det inte lätt att det blir mycket "dance to di riddim of de sufferer"?

UBG: Det klart situationen är olik den som är på Jamaica . Men att det skulle bli mycket "dance to di riddim of de sufferer" kan vi inte hålla med om. Vi gör låtar utifrån oss själva så självklart blir dom meningsfulla , åtminstone för oss själva .

EKA: Hur håller scenen i er hemort ihop? Går ni på andra gigs än den sortens musik ni själva spelar och kommer det skins & punkare på era gigs?

UBG: Vi håller ihop bra här i Västerås. Det känns som att Västerås har en bra reggaescen. Det kan dyka upp en och annan skins & punkare Najs

EKA: Har ni någon studiotid inbokad framöver? Hade varit kul att höra något inspelat med er, om än bara en demo.

UBG: Vi har planerat att spela in och släppa en singel på vinyl. Inom en snar framtid.

EKA: Vad har ni bandet för förhållande till fotboll? Går ni på några matcher, i så fall, med vilka lag? Tror ni att fotboll återigen kan bli "the beautiful game", eller har pengarna i de högre divisionerna gjort för djupa avtryck?

UBG: Fotboll? Det är en av oss i bandet som kollar lite fotboll. Känner att vi inte kan ge rättvisa att bedöma den sporten.

EKA: Om er musik var en sport och inte en musik, vilken sport skulle den vara? Något hårt och fysiskt som rugby, något elegant och precist som biljard, eller kanske något helt annat?

UBG: Svår fråga då vi är så lite intresserade av sport. Men skulle vi va en sport skulle vi va skulle vi va nån slags lagsport.

EKA: Några ord till era mellanskånska fans? Vill ni komma hit och spela för oss och hur gör man för att boka er?

UBG:  Vi skulle gärna komma ner och spela för våra mellanskånska fans. Boka oss kan man göra enklast här på fb.

En intervju med Moralpanik

EKA: Ni har varit med i en mängd andra band, vad fick er att starta ett nytt?

MP: Idéen startade för några år sedan när jag (Tobbe) och Fredrik hade hoppat av Werewolf Syndrome. Jag hade några låtar på lager, som var väldigt influerade av Rancid och Bombshell Rocks, som varken platsade i Werewolf eller i det HC-band jag spelade i för tillfället. Samtidigt funderade Fredrik på att det skulle vara kul att lira streetpunk på svenska. Vi började prata lite löst om att slänga ihop ett nytt band och Fredrik föreslog att David, som precis var utan band efter nedlagda Hangups, kunde lira gura. Vi har funnits som band i åtminstone 2 år men har inte börjat vara aktiva förrän nu.

EKA: Hur ser punk/HC-scenen ut i Umeå idag? Finns det fortfarande en levande sxe-scen?

MP: Det finns i alla fall en hardcore-scen som är levande men sen vet vi inte hur mycket straightedge det är nu för tiden. Själva nykterhetsdelen av rörelsen är väl inte riktigt lika viktig som den en gång var.

EKA: Vad tycker ni om Refuseds återförening? Var ni själv och såg dem?

MP: Jag (David) var och såg dem. Det var bra, sen finns det säkert en massa folk som tycker det var en sellout-grej men vafan, i sånt fall kan man väl starta ett eget band, lägga ner, bli kultstora och sen vägra återförenas efter 15 år, det står var och en fritt.

EKA: Vad tycker ni om att Umeå blivit kulturhuvudstad i Europa? Finns det utrymme för underjordisk kultur med, eller är det bara etablissemangskultur som lyfts fram av staden?

MP: Det finns väldigt mycket åsikter om kulturhuvudstadsåret och huruvida underground-kulturen blir styvmoderligt behandlad etc. Men det känns som att den hardcore och DIY-scen som togs upp i ansökan och hjälpte Umeå att få titeln är, bortsett från några få arr, väldigt bortglömd i programmet som helhet.
På det hela sett känns det som att hela huvudstadsåret tas på alldeles för stort allvar här i Umeå. Vi är mest imponerad av att någon utanför Umeå faktiskt visste om att Umeå är årets kulturhuvudstad. 

EKA: Ni håller på att spela in nytt material, kan vi förvänta oss mer av vad vi hitintills fått, eller kommer det att bli annorlunda? Har ni kontakt med nån label?

MP: Ger man ut skivor på labels fortfarande? Vi är inte på någon label utan har gjort allt själva hittills, men visst skulle det var kul att släppa något ”på riktigt” någon gång framöver. Vi har inga planer på att ändra stil men exakt hur det kommer att låta får man se, slutresultatet blir aldrig riktigt som man tänkt sig (vilket inte behöver vara något negativt).

EKA: Vad tycker ni om fotboll? Följer ni nåra lag? Får damfotbollen stort utrymme i Umeå även nu, efter Marta?

MP: Skulle säga att damfotbollen fortfarande är relativt stor i Umeå men det är inte som det var förut när Umeå IK var bästa klubblaget i världen och Hanna Jungberg, Malin Moström, Marta mfl. var lokal(och riks)-kändisar. Men vi är tämligen sportointresserade i bandet, fast jag (Fredrik) följer iaf OS/VM i hockey/fotboll.

EKA: Om er musik var en sport och inte en musik, vilken sport skulle den då vara? Nåt hårt och fysiskt som rugby, nåt elegant och precist som biljard, eller kanske nåt helt annat?

MP: 400m häck. Se oss live så kommer du förstå!

EKA: Hur gör man för att boka er? Gillar ni att spela live och skulle ni vilja spela här nere i Skåne?

MP: Kontakta via facebook. Vi gillar absolut att spela live och vill göra det oftare, det handlar bara om tid, logistik och ersättning. Vi bor ju ändå i Norrland så det tar en stund att köra ned ifall man inte flyger.

En intervju med Svintask

EKA: När började ni spela ihop och vem kom på bandnamnet? Vilka band influerade er att vilja börja spela?

ST: Vi började spela i mitten av 90-talet och inspirationen kom ifrån alla då aktiva band, framförallt i Halland, som vi verkligen hatade. Dom var så jävla duktiga och hurtiga och vågade dessutom kalla sig för punk. Vi kallade oss för olika vidriga bandnamn vid varje repa, och Svintask var väl det aktuella namnet när vi skulle skriva nåt namn på vår första demotape. Just då funkade det bra som ett avståndstagande från de andra banden i Laholm som hade tuffa och engelska namn. Nu 20 år senare känns bandnamnet inte lika genialiskt längre. Folk tror vi spelar nån jävla könsrock och vi blir inte sällan placerade i fack som vi inte vill förknippas med.

EKA: Enligt vad jag förstått har ni tidigare mest gett ut på DIY-basis, hur kommer det sig att AMTY släppte senaste vinylen?

ST: DIY har alltid varit bland det viktigaste för oss. Det har varit en väldigt nyttig utbildning och samtidigt en garanti för att helt själv bestämma och göra precis vad man vill. Å andra sidan har vi inte haft något egentligt val, då ingen har velat ta i oss med tång. AMTY hörde oss för länge sedan och tyckte vi lät skit, men de har väl mognat med åren och förstått vår storhet. Efter 20 år som DIY-talibaner kan det dessutom va kul att testa nåt nytt, och det behövdes nog att någon sparkade oss i arslet så vi yrvaket började skriva lite låtar igen.

EKA: Under alla år som ni varit punkare, vilket band har ni mest sett upp till? Vilket är det tråkigaste punkbandet ni lyssnat på?

ST: Vi tycker att den mesta punk är rätt tråkig, som en standardiserad McDonaldsmeny ungefär. Det betyder inte att vi inte gillar musiken, men det är väldigt få originella, uppkäftiga och intressanta band genom åren. Haak brukar säga att det bara har gjorts fem bra punklåtar, och det ligger kanske nåt i det.
EKA: Vad är viktigast att förmedla med musiken? Motstånd mot folks Svenssonattityder och samhället eller party?

ST: Från början var det viktigaste för oss att slå folk på käften, att bryta konventioner med såväl text som musik. Vi hade aldrig ambitionen att bli ett ”riktigt” band, att göra karriär eller ens bli uppskattade. Vi ville bara röra om. Med åren blev vi dock till slut något som liknar ett mediokert punkband och låtskrivandet blev något mer än bara spottloskor. På din fråga finns inget svar, men det låter ganska trevligt att skriva en låt som uttrycker ens åsikter samtidigt som man kan dricka öl till den.

EKA: Vilken av följande människor hade lättast fått anställning som ny bandmedlem, om ni varit tvungna att välja en? a) Fredrik Reinfeldt b) Kungen c) Homer Simpson d) Zlatan Ibrahimovic.

ST: Fredrik Reinfeldt, under förutsättning att han slutar med politik. Han gör mindre skada som medlem än som statsminister, och man kan alltid kicka honom pga arbetsbrist så han får känna på hur enkelt det är att leva på en a-kassa som max ger ca 10 000 kr/mån (vilket i och för sig är mycket mer än vad han nånsin kommer att tjäna som medlem i Svintask).

EKA: Vad tycker ni om fotboll? Följer ni något lag?

ST: Det har ju blivit några fotbollslåtar under åren; ”LFK” och ”Gör mål -Hur svårt kan det va?”. Haak är den som är mest fanatisk när det gäller fotboll. Vi andra följer bara landslagsmatcher ungefär.

EKA: Om Svintask var en sport och inte musik, vilken sport skulle den vara, något hårt och fysiskt som rugby, något elegant och precist som biljard eller kanske något helt annat?

ST: Definitivt något hårt och fysiskt som någon brutal kampsport… åtminstone för utövarna. För publiken framstår det nog snarare som något mjukare/gubbigare, typ boule eller golf kanske.

EKA: Några ord till folk i Eslöv? Vill ni spela här? Vad har ni mer på gång inom kort

ST: Vi har inget emot Eslöv, men vi vill inte spela där heller. Det är bara roligt att spela i undantagsfall och då kvittar det var vi spelar. På gång inom kort? Vi ska spela in ett legendariskt album och sen splittra bandet efter interna bråk om stimpengar och upphovsrätter.

En intervju med Agrotoxico

EKA: Ni har hållt på i mer än 20 år, har ert sound ändrats nåt genom åren och har ni haft nåra förändringar i line-uppen? Vad har fått er att fortsätta som band?

AT: Japp, vår musik har förändrats genom åren, i bland medvetet, i bland av nån liten utveckling. Vi har haft lite förändringar i sång och trummor och sen 2004 har vi spelat med två gitarrer, vilket också förändrat vårt sound en smula. Vi lever inte på bandet. Vi har alla jobb, så vi spelar bara för att det är vår passion och vår livsstil. Vi spelar också fortfarande eftersom vi är vänner och vi behöver en ursäkt att rymma från våra flickvänner för att träffas över nåra öl. :)

EKA: Hur är scenen där ni bor? Finns det riktig unity mellan skinnskallar och punkare och är RAC/vit makt-skit accepterad i punk/skin scenen där ni bor?

AT: Jag kan helt klart säga att scenen här inte är lika organiserad och stor som i en del europeiska länder, till exempel Tyskland, men den är inte dålig, om man tänker på att vi är så långt borta från världens största scener. Vi har många bra punkband runt om i landet, nåra schysta spelställen, nåra etiketter. Tja, skulle kunna vara bättre, men den är ok. Det finns en vänsterfalang inom Brasiliens skinheadscen (särskilt i São Paolo) som hänger med nåra punkare, men det finns också ett gäng fascistiska rövhål och de är självklart inte accepterade i punkscenen.

EKA: Är ni vegetarianer/veganer? Jag har en vän som är, likt mig, vegis och vi har en pågående, aldrig slutande diskussion om vegismat. Han tycker det är omoraliskt att göra vegismat som ser ut och smakar som kötträtter, medan jag tycker det är schyst, för nu kan alla äta vad de vill, fast cruelty-fritt.

AT: Jag är vegis och jag tycker det är helt ok hur än maten smakar, så länge det inte finns djur i den. Jag vill inte ha lik på min tallrik, men samtidigt vill jag ha mat som smakar gott och om det ser ut som och smakar som kött, så bryr jag mig inte, har inget djur dött eller lidit, så dra åt helvete!

EKA: Ni hade lite kravaller i Brasilien förra året, vad handlade de om? Har det blivit en arresteringsvåg efter dessa kravaller, eller har folket tvingat regeringen att dra tillbaka impopulära beslut?

AT: Japp, allt startade med priset på kollektivtrafiken i São Paolo men tack vare vår fascistiska regims repression växte den och blev djupare folk började kämpa för fler rättigheter, yttrandefrihet, bättre kvalitet inom vården, utbildningen och kollektivtrafiken.

EKA: Ni har fotbolls-VM på g. Vad har det inneburit för den vanlige brasilianska knegaren eller fattighjon? Har många hus raserats för att bereda väg åt arenor, bygga flotta hotell och restauranger, etc? Har det varit nedskärningar i offentliga sektorn för att finansiera mästerskapet? Gillar folk i Brasilien att sportindustrins största spektakel kommer till ert land och kommer vanligt folk att kunna se matcherna?

AT: Brasilien är ett väldigt korrumperat land och VM är självklart den perfekta ursäkten för att stjäla allmänhetens pengar för att bygga arenor och annat. Regeringen har utlovat massa investeringar i flygplatser, kollektivtrafik, motorvägar och inga offentliga pengar till arenor och vad vi nu ser är raka motsatsen, massa offentliga pengar till värdelösa och privata arenor (i bland i städer utan bra proffsklubbar eller supporters) och inga pengar åt viktiga saker. De behandlar oss, som vanligt, som idioter. Vanligt folk (som följer stormedia) stödjer fortfarande VM:et, men allt fler människor klagar över det och protesterar mot det.

EKA: Följer ni nåra fotbollsklubbar? Tror ni folket nånsin kommer att återerövra det en gång så vackra spelet, eller är den för evigt förlorad till big business?

AT: Jag och Jefferson stödjer São Paolo F.C., Arthur stödjer Palmeiras och Pedro bryr sig inte om fotboll. Japp, modern fotboll är inte lika schyst som den en gång var. Det handlar bara om pengar och väldigt få spelare har kvar ett band till sina klubbar och supporters, men å andra sidan, inne på idrottsplatsen är fotboll fortfarande en fantastisk sport och ingen kan, trots deras försök, förstöra den.

EKA: Om er musik var en sport och inte musik, vilken sport skulle den vara, nåt hårt och fysiskt som rugby, nånting elegant och precist som biljard, eller kanske nåt helt annat?

AT: Bra och originell fråga. Jag skulle säga nånting hårt, men med hjärna, typ boxning.

EKA: Har ni nåt att säga till era svenska fans? Har nåt distro i Sverige era skivor och gillar ni nåra svenska band?

AT: Vi kan lugnt konstatera att vi älskar svensk punk och det är alltid ett nöje att spela i Sverige, för svensk publik och med svenska band. Vi längtar efter att göra det igen. Jag älskar band som Asta Kask, Wolfbrigade, Driller Killer, Anti-Cimex, Skitsystem, Avskum, Totalitär, Troublemakers, Disfear, Mob 47 (som förresten skall spela i Brasilien nu), etc. Jag gillar också svenska rockband som Hellacopters och The Hives. Well, jag älskar er musik.

Marcos Abreu - gitarrist och sångare.

En intervju till med Sjuttisju

Det är ren ära att få intervjua Sjuttisju, som är en av Sveriges bästa textförfattare!

EKA: Du har en ny platta på g. Du har sagt att den skall vara punkinfluerad och ett av spåren som du delat på facebook har elgitarr och trummor. Vad kan vi förvänta oss på resten av låtarna? Blir det tokfort a'la Blitz eller kanske söligt som Section 5? Eller en fin blandning?

SS: Ja det var ju vinylen som skulle komma här näst. Men jag har stuckit emellan med en till 6-låtars CD. Den skivan innehåller två nyinspelade låtar. Den ena låten som heter "Bajenmagi" är helt ny medan den andra är en youtubeklassiker som jag då spelat in på nytt, det är den låt som bara heter Hammarby. Båda låtarna finns på Spotify och iTunes. Men skivan innehåller alltså 6 låtar, så de övriga 4 låtarna är lite äldre. Hur som helst, vinylen är tänkt att det ska bli runt 5-6 nya låtar, jag vet inte riktigt själv vad jag ska jämföra dom med. Men det är någon form av gatupunk. Gitarr, trummor, bas, sång, simpelt men bra. Kanske som en blandning mellan Blitz och Cockney Rejects, vi får se hur slutresultatet blir helt enkelt.

EKA: Har du samarbetat med nån på nya plattan i form av instrument och så, eller lirar du allt själv?

SS: Den nya CD'n har jag haft hjälp av en kille här i Eskilstuna som heter Henrik. Han hjälpte mig att spela in samt att han programerade trummorna. Med vinylen är det tänkt att jag ska ha en trummis och basist, båda Bajare såklart, sen lägger jag gitarrer och sång. Det är isånnafall första gången jag tar hjälp av fler än en. Jag har lite planer sen på att spela in några irländska låtar med 77-texter, då får jag förmodligen ta hjälp av musiker som kan lira de instrument som jag inte kan lira. Men när det blir får vi helt enkelt se.

EKA: En av låtarna på nya plattan är en nyinspelning av gammal låt. Kan vi förvänta oss fler nyinspelningar och covers, eller är det mycket fräscht material?

SS: Jag kommer troligen inte att göra nyinspelningar på några fler gamla låtar. Men covers kan man alltid vänta sig. Jag vill t.ex göra om Cock Sparrers - England belongs to me. Jag har ju texten till refrängen färdig där "Åh Söder tillhör oss, från Slussens vatten bort till Gullmarsplan och Årsta...". Det är alltid roligt att göra om covers till mina egna. Jag har bl.a "Fields of Athenry" och "Go on home brittish soldiers" omgjorda. Men givetvis vill man ju ändå pusha mest för sina egna låtar. Så det blir nog mycket nytt, men sen har jag ju en del gamla låtar som jag tycker om väldigt mycket som är värda att spelas in på nytt. Det blir nog lite blandat även i framtiden. Så är det väl snart dags för en Best of? Näe det blir nog ingen sån. Jag gjorde faktiskt ett väldigt litet antal, kanske 10-20 st väldigt limiterade CD's till en Bajenfest jag spelade på. Med väldigt mycket rare material. Jag tror inte jag har den själv ens.

EKA: Har du lust att spela för Bajen fans i Skåne om nån bokar in dig här?

SS: Jag spelar gärna i Skåne om dom vill ha mig där. Min fru är ju skånska dessutom. Jag har ju gjort väldigt få spelningar på grund av att det psykiska måendet är si sådär. Jag har i alla fall en stående inbjdning att spela hos Bajen Fans Katrineholm, en av de mest aktiva BF-lokalföreningarna. Jävligt schysta människor. Men ja, Skåne, hör av er, det gäller såklart för alla BF-lokalföreningar. Jag har köpt mig en liten gitarrförstärkare nu också, så jag kan repa lite lättare här hemma nu också. Det går iallafall att nå mig på blogg77@hotmail.com

EKA: Vad tycker du om Bajens nya arena, den de delar med DIF? Känns det sjukt eller kul att dela arena med nån som ni varit rivaler så länge med?

SS: Det där nya schabraket, fy fan vilken käftsmäll jag fick första matchen/gången jag var där. Vi stannade kvar 15 minuter in på matchen sen drog vi. Jag klarade inte av det. Jag vet inte om jag kommer vänja mig. Visst är det dynga att dela med dif, dom rotlösa jävlarna men det är inte det som stör mig mest. Det är saknaden av Söderstadion som alltid kommer finnas i mitt hjärta. Det var därför jag döpte nya CDn till Riktiga Söderstadion. Folk håller på och kallar Stockholmsarenan för "Nya Söderstadion", det är inget jag kan ta till mig. Jag kallar den "Nya arenan", jag har inte varit där mer än dom 15 minuterna mot Örgryte i premiären där. Det är trist, jag vill ju se Bajen spela fotboll, men mår jag inte bra av det vet jag inte hur jag ska göra. Får väl försöka ge den någon mer chans kommande säsong. Att ha djurgårn i hjärtat av Bajenland är kan jag tycka mest deras problem. Dom är pinsamma rakt av.

EKA: Vad tycker du om kommersialiseringen av Superettan och det faktum att tv4 sport visat många av Bajens matcher? Är det oundvikligt att även Superettan förlorar mycket av sin anda när tv-pengar rullar in? Och vad gör det med fotbollen som åskådarsport? Är det inte lätt att folk stannar hemma och glor på tv i stället för att möta upp på stadion? Planerar du nåra resor med Bajen i år? Tror du Bajen går upp denna säsongen till Allsvenskan? Om inte, vad är då viktigast att uppnå i Superettan?

SS: All kommersialisering av fotboll är ju tråkig. Svensk fotboll är ju inte så drabbad än så länge. Alla våra bra spelare försvinner ju från landet och kvaliteten försämras. Men så länge det finns några spelare som visar hjärta är det ju skönt. Visst tror jag att en del stannar hemma, ju äldre man blir desto skönare känns soffan. Men kolla våran förra säsong, vi hade ett bra hemmasnitt och vi hade nästan fyllda klackläktare till vilken håla vi än kom till. Ungdomarna gör ett jävla bra jobb. Jag tror inte Superettans anda lider så mycket, många lag i serien har ju ändå ingen publik. Jag tror inte heller att problemet är att Tv visar Superettanmatcher, det är nog snarare att det visas så mycket Europeisk toppfotboll, många tittar nog hellre på det än på värdelösa Superettanmatcher. Så visst är TV en bov i det hela. För mig är det inte så lockande att titta på en match mellan Falkenberg och Ängelholm. I år tror jag att våra chanser är större än på mycket länge. Vi har köpt in en del bra spelare och det är stort att vi har Nanne Bergstrand som tränare. Så om vi ska gå upp så blir det i år. Och jag hoppas såklart på 6 poäng mot gais. En av våra nya spelar Thorsteinbö från Norge, kommer förhoppningsvis att bli seriens bästa spelare. Av det jag har sett under försäsongen har han varit riktigt jävla bra.

EKA:. Har du lika stor passion för Bajen i de andra sporterna där klubben är representerad? Är det, till exempel, lika kul när Bajen vinner i handboll som i fotboll?

SS: Ärligt så, njä, passionen är störst för fotbollen, det måste jag ju erkänna. Men givetvis blir jag glad när det går bra i de andra sporterna. Och jag älskar bandy måste jag säga. Det är en underbar sport, helst live med lite innanför västen. Om jag var tvungen att välja något att följa lika slaviskt som fotbollen men att jag hade varit tvungen att välja bort fotbollen, då hade det blivit bandyn. Även om hela hockeyprylen är helt fantastisk, nu har ju Bajen Fans Hockey gått upp i Hammarby Hockey. Men bandy är så speciellt. Tänk att Hammarby faktiskt är världens bästa bandylag. Om jag skulle rangordna blir det 1. Fotboll, 2. Bandy, 3. Hockey, 4. Handboll, 5. Speedway. Tyvärr har den dåliga ekonomin gjort att jag inte kommit iväg på nån bandymatch i år.

EKA: Vad tror du om Bajens chanser i årets bandy-slutspel?

SS: Jag är ALLTID rädd för Sandviken. Men det skulle såklart sitta skönt att försvara guldet. Vi har bra chanser med ett bra lag. Som jag sa tidigare, Bajen är världens bästa bandylag, tänkt att man kan säga en sådan sak och det faktiskt är sant.

En intervju med Contempt

Det är Steve Contempt som svarar på frågorna.

EKA: Ni har hållt på sen 1984. Har ni haft många förändringar i line-uppen och har ni haft några särskild byten i sound?

CT: Line-uppskiften? Ja, skitmånga. För många för att minnas alla om man skall vara ärlig. Gitarristen, Mart, är den ende som varit med från första början, men vi har varit med om för många trummisar för att kunna räkna dem. Trogg var ganska mycket en stabil institution på bas, men dessvärre tog cancern honom för ett tag sen och sedan dess har Sam tagit över. Vi har haft ett par tre sångare med, men jag är faktiskt den nästlängst tjänande efter Mart nu. Musiken har inte ändrat sig så mycket. Jag tror och hoppas att vi har blivit bättre och expanderat vårt sound en smula, men det är i grund och botten ganska rak och enkel punk rock för det mesta. Det är vad vi gillar.

EKA: I en del delar av världen går anarko/peacepunk inte så väl ihop med vad som i vanliga fall kallas "streetpunk". Jag tycker, efter vad jag hört av er, att ni har ett street-sound med mycket politiskt innehåll i texterna. Är det en orsak till ovänskap var ni bor, eller umgås alla punkare och skins där ni bor?

CT: Well, det är olika för vem du frågar, skulle jag tro. För det mesta hänger folk här med varandra och kommer överens: ingen gillar, av uppenbara skäl, att bli predikad för, men alla gillar nåt att dricka och en kul utekväll, eller hur? Skins och punkare kommer bra överens, men höger/fascistisk/rasistisk politik tolereras faktiskt ingenstans. Punken är och bör vara väldigt frihetlig och rakt motsatt de ideologier som inte accepterar sådan frihet, oavsett om det är hudfärg, sexualitet eller vad det nu gäller.

EKA: Hur ser scenen för politisk punk ut i Storbritannien ut idag? Vilka band bör vi lyssna på? Om ni jämför scenen med när ni började, vilken är då den största skillnaden, vad är bättre och vad är sämre? Dessutom, vilken roll i motståndet kan ett band spela?

CT: Well, scenen är annorlunda på olika platser. Jag tror Birminghamscenen är ganska bra, men det finns massor utav bra gigs överallt, men massor utav dåliga med. Det är fantastiskt hur många folk som kommer till spelningar med större band, men då undrar man var i helvete de kommer ifrån. De är aldrig på plats annars! En av de stora förändringarna är att många punkare nu är i 40- eller 50-årsåldern och på många ställen går det en skiljelinje mellan gamla punkare och unga punkare. Skulle vara kul att se mer unity, unga punkare som tar sig ut att stödja de gamla banden och vice versa. Med så mycket sagt är jag skyldig till att inte stödja de unga banden så mycket, men jag har barn och går inte ut så ofta nuförtiden.

Och när det gäller ett bands roll i motståndet... Well, det samma som alla andras. Vi håller först och främst på för musiken, för att underhålla, det var därför vi plockade upp gitarrerna och trumstockarna, för att vi först och främst ville spela musik. Förhoppningsvis kan vi upplysa lite här och där, och få fram budskapet, men till syvende och sist handlar det vad vi gör när vi inte är musiker, hur vi lever våra liv till vardags. Att inte köpa all skit som finns därute, vara organiserade, leva så fritt som möjligt, så mycket utanför systemet som möjligt och försöka att hjälpa eller uppmuntra andra att göra detsamma. Att inte lita på vår regering eller politiker, att lite på oss själva och på varandra och att ta tillbaka makten på så sätt. Förhoppningsvis kommer saker och ting att börja uppluckras och falla sönder, vilket jag tror de har börjat göra. Vi behöver bara ha ett par saker redo när det händer, och ju mindre vi litar på "systemet", desto lättare blir det när den tiden kommer. (Och det kommer den att göra!)

EKA: Punk och reggae brukade komma bra överens och dessutom gillar många människor som gillar punk också reggae, sen har du hela 2tone-grejen och såklart ska-punk, för att inte nämna The Ruts. Lyssnar ni själva reggae/ska och vad tycker ni om den ofta våldsamt homofobiska naturen hos moderna ragga-låtar?

CT: Ja, för fan, jag älskar reggae och ska. Jag växte upp på 2tone och punk och har lyssnat på reggae och dub i åratal. Jag älskar, för att vara ärlig, många sorters musik. Och när det gäller något homofobiskt, åt helvete med det. Vad är de så rädda för? Kan inte förstå varför en del människor är så intresserade av vad andra människor gör med sina könsorgan, låter som osäkerhet om du frågar mig. Sex är bättre än hat, oavsett vem du gör det med, så länge det är på lika villkor, så klart! Men reggae, ja, det gillar vi.

EKA: Är ni vegisar? Jag och en vän, som likt mig är vegis, har en pågående, aldrig slutande diskussion över vegismat som smakar som riktigt kött, han tycker det är omoraliskt, medan jag tycker det är perfekt, för nu kan alla käka vad de vill och det är dessutom cruelty-free. Vad tycker ni om detta?

CT: Ja, vi är alla vegetarianer på gränsen till veganer. Intressant sak du tar upp om hela moralgrejen. Jag kan bara tala för mig själv och min familj och vi gör alla vårt bästa för att hitta etisk mat, cruelty-free, ekologisk, fair trade, etc. Jag skulle gärna vilja veta varför han inte tycker det är etiskt. En hel del sojabönsodling är oetisk och sojaburgare kan därför, enbart av den orsaken, sägas vara oetisk. Dessutom, det finns fler etiska faktorer än bara dödandet av och lidandet hos djur, så som miljöpåverkan, kapitalism, skador på inhemsk kultur och olika sorters odlings sidoeffekter med. Det huvudsakliga målet måste, emellertid, vara att minska köttkonsumtionen på hela planeten och jag tror inte man klarar det utan "köttsubstitut", för de gör det verkligen lättare för folk att göra övergången eller bara att minska andelen kött de konsumerar. En del människor måste vara allt eller inget, nåt jag personligen inte sympatiserar med. Vi är 95% veganska, de flesta av våra måltider är veganska, vi köper inte mjölk, äter nästan inte ost och det skulle inte vara tillräckligt bra för en del folk, men den militanta inställningen avskräcker en hel del människor. De tror att de inte kan ta an utmaningen, så de fortsätter med att äta kött varje dag, men jag anser att varje måltid som är vegetariansk istället för köttbaserad är en liten seger. Varför är det inte ok för nån som äter kött varje dag att skära ner till 2 eller 3 dagar i veckan? Ge dem en chans och de kommer snart att bryta med vanan, falskt kött hjälper denna övergång. Vi äter det själva väldigt sällan, men jag har varit vegetarian i 20 eller mer år och kan överleva utan det. Fullkorn, böner, linser, gröna bladiga grönsaker, fixa tillräckligt mycket av det och du klarar dig!

EKA: Ni har en låt som heter Glory seekers om modern fotboll. Går ni fortfarande på matcher eller har ni gett upp hoppet om att folket nånsin kommer att återerövra det en gång så vackra spelet? Vad tycker ni om non-league fotboll?

CT: Well, fotboll är nåt jag älskat så länge jag kan minnas och Mart med. Craig och Sam kan dock inte bry sig mindre. Både jag och Mart har säsongskort till våra respektive klubbar, förhoppningsvis gillar Mart non-league, eftersom det ser ut som att hans lag (Wolverhampton Wanderers) är på väg ditåt! Jag brottas ibland med moralen i att stödja en så snuskig kapitalistisk sport, särskilt eftersom mitt lag, Norwich City, ligger i elitdivisionen Premier League, men det är inte själva fansen som går på matcherna som jag har nåt emot. Skulden till problemen bakom den moderna sporten är alla tv-pengar från Sky, det är nåt jag inte ger mina pengar till , utan till min lokala klubb som jag inte nåt emot att stödja. Om folk skulle skita i att köpa sina kanalpaket från Sky TV och gick till matcherna i stället och verkligen se dem, så skulle det vara mycket friskare. Så ja, stöd no-league-lagen. Min lilla dotter gillar att gå på fotboll, men hon tycker det är för mycket oljud på Premier League-matcher, bless her! Så damfotbollmatcher, vilka fortfarande är rätt små här och non-league-matcher passar henne mycket bättre. Som med allting annat påverkar hur och var du lägger dina pengar vilken sorts värld vi lever i.

EKA: Om er musik var en sport och inte musik, vilken sport skulle den vara? Nåt hårt och fysiskt som rugby eller nåt elegan och precist som biljard eller kanske nåt helt annat?

CT: Helvete, det vet jag inte, tiddleywinks? Alla kan spela det, men inte alla är bra på det.

EKA: Nåra ord till era svenska supporters? Gillar ni nåra svenska band? Vill ni spela här? Hur bokar man er?

CT: Fortsätt kämpa på! (Detta skrev Steve Contempt på svenska själv - övers. anm.) Känner inte till så många svenska band, Project Hopeless, de är väl svenska? Jag gillar dem. Säkert andra med, men jag är trött och kan inte tänka. Jag har full upp med att hålla reda på alla engelska band redan! Vi skulle älska att spela i Sverige, det har varit på tal många gånger, men det har aldrig hänt, men låt oss få det att hända! Det är kostnaden som oftast är boven i dramat, men om nån vill sätta upp en spelning med oss, så turnerar vi i Europa nästa år, runt slutet av maj, troligtvis, så det skulle funka. Facebook är troligtvis det bästa sättet att få kontakt med mig, så kontakta mig på: http://www.facebook.com/steve.contempt  och låt oss talas vid!

Cheers, Steve

En intervju med Jr. Thomas

EKA: Hur kom du i kontakt med den jamaicanska musiken? Attraherades du av den, likt mig av skinheadanknytningen, var det 90-talets ska-punk eller var det den jamaicanska musiken som direkt tilltalade dig?

JrT: För mig var det den jamaicanska musiken direkt. Jag började köpa Blood & Fire-samlingar, Trojan-samlingar, Lee"Scratch" Perry samlingar vid tidig ålder. Jakten på mer musik blev bara mer intensiv i det att jag började leta efter sällsyntare spår på 45or. Jag gillade särskilt Trojans soul-covers på amerikansk musik. Att höra deras tolkningar av sånger som jag lyssnade på när jag växte upp träffade mig som en bomb. Nu är det på sätt och vis motsatsen. Jag hittar en jamaicansk sång och förstår senare att det var en amerikansk soul-cover.

EKA: När slog det dig för första gången att du kunde "göra" musik? vem inspirerade dig och har du alltid spelat den sorts musik du spelar idag, eller började du med nåt annat?

JrT: Jag började skriva och spela musik när jag var 13. Jag började spela reggae när jag var 17. Jag tog det, emellertid, inte på allvar förrän jag nyktrade till för 4 år sen. Att lägga droger och alkohol bakom mig hjälpte mig verkligen att lägga fokus på att skriva bättre sånger. Jag kämpade med att bli motiverad innan den förändringen, eftersom jag hade de problemen.

EKA: Har du spelat utanför USA? Var är det alltid ett roligt ställe att spela? Vad har det betytt för dig att ha en europeisk etikett (Rocking Records) bakom dig?

JrT: Jag har spelat i Montreal, Canada, bara. Jag skall, emellertid turnera i Europa i maj och juni, tidigt i den kommande sommaren. Riverside Stomp 10 skall bli riktigt spännande!

EKA: Jag försöker hålla kärleksaffären mellan punk och reggae vid liv på min blogg och frågar ibland punkband som jag intervjuar vad de tycker om reggae, så jag tycker det kunde vara en god idé att fråga dig vad du ttycker om punk/oi!. Nåt särskilt band du skulle kunna rekommendera våra läsare?

JrT: Jag diggar oi! Faktum är att det finns ett band från Minneapolis som vi spelat med, Vicotry, heter de. De är badass!

EKA: Är det möjligt att arrangera bra spelningar där ni bor eller händer det att "trubbel" bryter loss? Har ni nånsin haft nazistiska "skinheads" på era spelningar som skapat trubbel?

JrT: Den riktiga skinheadscenen här är toppen. Inget gemensamt med nazisterna. Det skulle knäcka mig i fall det blev så. Skinheadscenen här har varit ett väldigt stöd och jag är tacksam för det.

EKA: Vad tycker du om fotboll? Kommer Major League Soccer att expandera i framtiden och vad tycker du om Amerikas landslag?

JrT: Jag tror Major League Soccer kommer att expandera i framtiden. Tekniken i dag talar för det. När det gäller vårt landslag, så är vi i samma grupp som Tyskland, så jag är hoppfull!

EKA: Om er musik var en sport och inte musik, vilken sport skulle den vara? Nåt hårt och fysiskt som amerikansk fotboll, något elegant och precist som biljard eller kanske nåt helt annat?

JrT: Förmodligen ett maratonlopp, ha ha. Det är en lång, svår väg, men i slutändan absolut värt det i fall du bara har passionen för det. Att spela den här sortens musik måste komma från passionen, för den ekonomiska utdelningen är, som vid maraton, minimala.

EKA: Nåra ord till dina svenska fans? Skulle du vilja spela här? Nåra svenska band/artister du gillar?

JrT: Jag hoppas kunna komma till Sverige under sommaren som kommer, jag skulle älska möjligheten att spela för Sverige. Dessutom skulle det ge mig möjligheten att se nåra coola svenska band uppträda med!

En intervju med Ingen Fantasi

EKA: Hur startade ni bandet? Hur kom ni fram till att ni ville heta "Ingen Fantasi"? Vem skriver sångtexterna?

Sancho: Jag hade länge tyckt att Odense saknade ett oi!-band och försökte få några av mina vänner att starta ett. Men han som jag tänkte skulle sjunga ville inte och inget riktigt hände. Så jag gjorde det själv med Søren och vi fick med oss Gartner att spela trummor. Det var då, runt 2008.
Men bandet blev aldrig något annat än snack, när vi satt och drack på vår stampub Sir Club i Odense centrum. Så var det de första två-tre åren. Och bandet som aldrig repade blev ett skämt. Våra vänner rullade med ögonen när vi fått några öl i oss och började igen snacka om att vi snart måste komma igång.
Under våren 2011 tog vi oss samman och sökte en replokal och i september repade vi första gången - på Kansas City Odense, var bandet fortfarande bor. Gartner och jag hade inte spelat på allvar på 15-20 år och Søren var också ganska ringrostig. Först var det meningen att han skulle spela bas, men han tog gitarren, för vi hade ännu inte funnit nån gitarrist. Så de första veckorna körde vi nåra cover-versions på Evil Conduct, The Dictators och Misfits.

Vi hade säker fotsatt spela covers länge, om det inte var för att vår gode vän J.P. (från Last Seen Laughing) ringde och erbjöd oss ett gig, redan när vi repat tredje eller fjärde gången. Han ville ta oss till Århus och spela med Jenny Woo och Combie Bruisers i maj 2012. Plötsligt fick vi bråttom att skriva några egna låtar, så vi kunde ha ett gäng av dem färdiga. Vi var också tvungna att hitta en basist snabbt och det visade sig att en av våra vänner, Gamle, längtade efter att spela lite punk.

Vi klarade skriva 13 sånger och spela in vår första cd före konserten i Århus. Men när vi skulle spela upp dem för våra vänner vid ett repetitions-gig en vecka före konserten hade vi druckit lite för många Danish pride (8%), så ett fyllebråk resulterade i att Gamle inte hade lust att fortsätta. Lyckligtvis kom Oscar in och tackade ja till att spela bas på de tre gig vi hade i kalendern - även om han bara hade sex dagar på sig att lära sig hela katalogen före vår debut. Vid ett annat tillfälle under de tre konserter blev han lyckligtvis fast medlem i bandet.

Vi är inte helt överens om vad vi hette i början. Jag är helt säker på att vi hade bestämt oss för namnet Mean Drunk, Søren hävdar bestämt att det var The Mean Drunks. Faktum är att vi var så pass oense om det att vi insåg att det var lättare att komma överens om att vi skulle hitta på ett tredje. Det blev till Holmgang, som vi tyckte var ett bra fett gammalt skandinaviskt ord som passade perfekt till ett oi!-band med texter på danska. Men det visade sig att det redan fanns ett spanskt oi!-band som hette så, så vi var tvungna att komma på något nytt. Under en kort tid hette vi Øl, Bold & Porno, men det kunde vi inte ens själva ta på allvar. I stället tog vi namnet Ingen Fantasi från Sørens e-mailadress.

Namnet har fått blandad mottagning. Det finns folk som tycker det låter som namnet på ett pre-pubertalt barnpunkband. Jag anser att det är mycket oi! och passar fint för oss. Vi sjunger för katten inte om drakar och sagor och hurdan världen kunde vara. Vi sjunger om vår vardag och saker vi känner utan en massa överdrifter. Självklart har vi plats för en liten rövarhistoria här och där, men i allt är det verkligheten och inte fantasin våra texter handlar om.

Det är jag som skriver texterna.

EKA: Hur ser punk/oi!-scenen ut i Odense? Hänger punkare och skinheads tillsammans? Odense är ju känt för Kim Larsen och HC Andersen, men finns det ett annat Odense med, ett som turisterna inte får se?

Sancho: Det finns ingen stor punkscen i Odense och oi! är nästan icke-existerande. Vi kallar oss Odenses bästa oi!-band, för det finns inga andra. Vi är nog bara en handfull skins i staden. Men vi har en hel del goda vänner som är old school-punks och vi har ett gott förhållande till de punkare vi stöter på. Som regel. Odense kan i bland bli lite lantligt och vi stöter givetvis på några av de välkända fördomarna om skinheads då och då.

I Danmark är nog Odense mer känt för Vollsmose än för HC Andersen. Till Vollsmose kommer det helt säkert inga turister. Tre av oss har bott i området och Oscar bor där just nu och det är också en del av den verklighet vi sjunger om. Vollsmose är, tills vidare, med i tre av våra sånger: Oiense punk, Hundelortesangen och ett helt nytt stycke om fördomar och idioter.

EKA: Har ni haft många gigs och vad är det bästa med att spela live? Något särskilt gig som står ut som riktigt kul?

Sancho: Vi har spelat cirka tio offentliga gigs. Det tycker jag är najs mycket, eftersom vi först började repa för två år sen. Vi tar det som en fest och försöker leverera det arrangörerna bjudit in oss för. Stämning och massa sånger om öl. Vi har haft turen att spela på några riktigt fina ställen. Jag gillar mest de spelningar där vi inte har spelat allt för tidigt. Så att publiken är mer friska och blir en del av stämningen snarare än att bara vara åskådare.

EKA: Många skånska punkare och skinheads (och många "vanliga" skåningar med) ser med stolthet på sin skånska identitet och landskapets historia som Östdanmark. Hur ser folk i Danmark på Skåne?

Sancho: Jag tror de flesta bara ser Skåne som Sverige. Restdanmark är dessvärre upptagna med att stänga sig själv och glömma historien, nederlagen och förlusterna, så att folken i de gamla danska områdena, som nu ligger i Ghana, US Virgin Islands, Tyskland och Sverige tänker mer på Danmark än vad danskarna tänker på dem.

Men jag tycker det är starkt att ni skåningar håller fast vid er identitet. Så ge fan i majoriteten av restdanskars okunskap - det beror nog lika mycket på tiden vi lever i. Jag är själv stolt Fynbo och Odenseaner.

EKA: Villen öl dricker Odense skins? Är det importöl som Guinness, eller finns det en öl-patriotism

Sancho: Bland industri-öl föredrar jag Ceres Royal, som vi kallar blå cola, den kommer ursprungligen från Århus, men bryggs nu på Själland; och Carlsberg pilsner, som är köpenhamnsk, men som nu bryggs på Jylland. Men annars gillar jag det mesta och det får gärna ha mycket humle och inte för mycket malt.

Ingen Fantasi är nästan anti-lokalölpatrioter. I en av våra sånger har vi degraderat den lokala Odensepilsnern från Albani till en icke-öl med texten: Oi! Oi! Oiense punk, vi drikker kun Albani når der ik'er mere øl. Albanis starka julebrygd, Blålys, har vi faktiskt en hyllning till (sök på Blåslys og glögg på YouTube), men Blålys smakar också långt bättre än den sura Odense Pilsner och så sparkar den som en häst.

I replokalens kylskåp har vi oftast Carlsberg och Ceres Royal.

EKA: Följer ni Odense BK? Kommer klubben någonsin tillbaka till sina storhetsdagar?

Sancho: När vi startade bandet var en av sakerna vi var överens om att vi som band inte skulle hylla en bestämd klubb, för några av oss är rätt oeniga. Søren är OB-fan.

Jag hatar Striberne (OB) och önskar dem all världens olycka. Jag är fan av Odenseanske B1909 (Danska mästare 1959 och 1964 och cup-vinnare 1962 och 1971). De ligger ett stycke ner i divisionerna efter ett misslyckat fusionsäventyr.

Gartner är boll-agnostiker och Oscar är väl nästan boll-ateist.

När vi sjunger om fotboll nämner vi aldrig något klubbnamn, så att vi alla kan stå för det.

EKA: Om ert band var en sport och inte ett band, vilken sport skulle den vara, något hårt och fysiskt som rugby eller något elegant och precist som biljard eller kanske något helt annat?

Sancho: Haha. Bra fråga. Kanske boxning, hudlöst ärligt och rakt på och hårt.

EKA: Några ord till era östdanska och rikssvenska fans? Gillar ni några band härifrån och skulle ni vilja spela här? Hur bokar man ett gig med er?

Sancho: Jag gillar verkligen ett par svenska band. När jag kollar på min hylla kan jag se gamla Perkele, Old Fashioned Ideas, Prins Carl, The Clichés och Gatans Lag. Jag vet att det finns mycket mer att kolla upp, så jag får följa rekommendationerna från Eslöv: Kategori A. Gatans Lags första album var en viktig inspiration för mig när det gäller att skriva på mitt modersmål och gärna med en glimt i ögat.

Vi vill gärna spela både i Östdanmark och i Sverige. Det handlar mest om att vara i god tid med att boka oss, så att vi kan se om det funkar med arbete och så. Och vi vill bara ha täckning för vår transport och ha lite mat och öl och ett ställe att sova om vi inte kan komma hem samma kväll.

Skål till våra nordiska bröder och till alla som stöttar den danska oi!-scenen. Om den någonsin växer till sig något är det tack vare er.

En intervju med Trevolt

EKA: Billing spelar inte, vad jag förstått, med er längre. Kan vi förvänta oss ett annat trumsound och var det svårt att hitta en ersättare?

Adam: Ett litet annat trumsound blir det nog. Gustav ( sångare/gitarrist i Kept, multitalang) har lite mer åt det tekniska hållet, vilket har gjort att jag och David har fått bli lite mer tekniska också. Men i det stora hela låter det som Trevolt har gjort innan. Det var inte svårt, det blev en naturlig övergång eftersom Gustav har varit stand-in ett par gånger innan och det har funkat bra.

EKA: Har ni nåt nytt material på g? Kommer det att låta likt I all hast?

Adam: Vi har ca 6-7 nya låtar och ska förhoppningsvis skrapa ihop till några till. Och om Gustav (GG i Atlas Losing Grip) hinner avvara någon vecka så spelar vi in i i höst.

David: Jag tror att vi har utvecklats en del sedan I All Hast. Visst har vi fortfarande några toksnabba låtar men vi försöker också varva det hetsiga men lite svängigare långsammare låtar. Och långsamt för Trevolt är ju inte tråkigt långsamt, så vi hoppas att alla kommer att gilla det.

EKA: Vilka band ni spelat med på konserter har varit roligast att spela med? Nån särskild konsert som sticker ut från mängden som var jätterolig att köra?

Adam: Som förband till Dia Psalma på Åland. Pretzeltown-festivalen med Bla Asta Kask. Och Frasses fixarfest såklart.

David: Vi hade ett kaosigt gig på nya ungdomshuset i Köpenhamn för ett par-tre år sedan, det var en upplevelse. Bland de senare så är det nog förbandsgiget med The Menzingers, det var utsålt och jäkligt svettigt.

EKA: Ni har stundtals ett vänsterinriktat budskap, vad säger ni om musikers roll i kampen mot regeringen? Räcker det med att göra stödspelningar för de rödgröna, eller behövs det att man behåller ett oberoende och manar till motstånd? Vad är er roll i kampen mot alliansen?

Adam: Jag ser det helst inte som att vi är mot något utan istället är vi för allt vad punken står för, vilket är en hel filosofi, eller livsstil om man vill säga så. Och om folk håller med och gillar våra texter så är det såklart bra. Och såklart gillar vi inte alliansens politik, men jag tror inte på det tillvägagångssättet att göra motstånd. Det handlar mer om vem som har bäst argument att locka med.

David: Vår roll i "kampen mot alliansen" är väl lite luddig. Vi skriver texter om saker som ligger oss varmt om hjärtat. Om det sedan är politik eller kärlek, det är lite olika. Vissa låtar blir ju väldigt politiska, det blir väl en ventil för att få ut lite grejer. Sen tycker jag att det är kul om det sitter någon tjej/kille någonstans i Sverige och håller med. Att påverka politiker har väl aldrig varit min stora förhoppning, däremot så lyfter vi gärna upp det som är viktigt för oss.

EKA: I skrivande stund har moderaterna i Malmö anklagat en vänsterpolitiker för antisemitism och judiska institutioner i USA avråder judar från att resa till Malmö. Hur märker man, i Malmö, av konflikten mellan (judisk och ickejudisk) sionism och de som står på Palestinas sida? Vad tycker ni själva om konflikten och skulle ni kunna tänka er att stödja nån av sidorna med er musik?

Adam: Jag skulle vilja tipsa om boken "Att bota en fanatiker" som beskriver konflikten rätt bra, men jag vet ändå för lite om konflikten för att kunna ta ställning på någons sida.

David: Jag märker inte av något i Malmö angående konflikten. Det är nog på ganska teoretiskt plan som den där antisemitismen har fäste, det är inget jag uppmärksammat på gatan precis. Jag får väl säga som Adam, jag hade behövt vara mer insatt för att stödja någon av sidorna.

EKA: Vad tycker ni om hur fotbollen stulits från arbetarklassen och blivit en kapitalistisk mardrömsindustri? Kapitalet verkar vilja göra alla yttringar av proletär stolthet till nåt att tjäna pengar på, så vad tycker ni om att heja på lägre divisionsfotboll i stället för fotbollsindustrins storlag?

Adam: Det kan man göra om man vill, men då borde man kanske tänka på att inte stödja kapitalismen på andra områden också. Det är så världen ser ut och man får anpassa sig till den grad man känner är värt det.

David: Det kan ju vara kul att stödja ett lokalt lag om man gillar fotboll. Fast går det att komma ifrån att det är högre nivå i t.ex. allsvenskan än i divisionfotboll? Alla lag borde byta namn till sina sponsorers namn... som LdB Football Club.

EKA: Om er musik var en sport och inte en musik, vilken sport hade den varit, nåt hårt och fysiskt som rugby, nåt elegant och precist som biljard eller kanske nåt helt annat?

Adam: Fotboll eller hockey, elegans och kraft

David: Innebandy, snabbt och roligt samt relativt ofarligt. Om man inte får en boll i ögat, eller en trumpinne...

EKA: Nåra ord till era fans i Eslöv? Vill ni spela här? Hur bokar man en spelning med er?

Adam: Vi vill alltid spela, mejla oss Eslöv!

David: Vi har ingen manager så bara lägg ett meddelande på vår facebooksida eller maila till trevoltpunk@hotmail.com

En intervju med The Liptones

EKA: Hur bildades ni? Har ni haft många line-up-byten? Vad vill ni helst förmedla med bandet?

LT: Två polare, mo å mårten, delade replokal med sina respektive punkband och började skriva låtar ihop -97. Fixade trummis å började lira ute. Resten av medlemmarna hittades en efter en och -00 var liptones fulltaligt. Bobban ersatte orginaltrummisen -07. Förmedla? Bra energisk dansant partymusik med tänkvärda texter.

EKA:. Hade ni i bandet nån a-ha-upplevelse när ni först hörde ska och visste att ni ville göra sån musik? Har ni spelat i andra band med, inklusive andra genrér av musik?

LT: Mo kom nog i kontakt med ska nån gång på 80talet via typ madness å 4skins. Även 7an skinhead moonstomp florerade tidigt. Mårten första kontakt med ska va genom tapetrading millencolins första demo tidigt nittiotal. Men en gemensam favorit för mo å mårten i början var Rancids ...and out comes the wolves. Alla medlemmar har givetvis sin egen relation till ska och alla dess genrer, som färgar hur the liptones låter. Men mest lyssnas det nog på 60tals ska till 80tals twotone. Alla medlemmar har spelat i band innan liptones, allt ifrån punk hårdrock blues å jazz.

EKA: Ni har spelat en del i Europa, däribland London International Ska festival. Var är det, av alla ställen ni spelat, roligast att spela? Hur ser scenen ut i Sverige jämfört med internationellt? Vilka är svenne-ska'ns styrkor respektive svagheter?

LT: Jo vi har varit ute å lirat en hel del, både i Norden å neråt i Europa. De festa spelningar brukar hamna under kategorin "jävligt kul kväll" och det är en kombination av en jävligt engagerad publik, bra arrangemang och lagom med öl! Nån direkt skascen finns väl inte direkt i Sverige vad vi vet, men det e skit samma. Vi spelar var som helst för vem som helst bara omständigheterna e hyfsade.

EKA: Tror ni svensk underground/diy-scen har nån framtid med alla nedskärningar? Tror ni att dessa nedskärningar kommer att drabba de lokala kulturskolorna och hindra folk från att uttrycka sig, eller kommer det att bli som det blev med Thatcher-eran, som resulterade i en 2 tone-explosion och oi!-vågen?

LT: Vi som var med under 90talet å den frodande live scenen som fanns då, ser en allmän nergång vad gäller livemusik. Om det beror på nerskärningar, bristande engagemang eller det faktum att den yngre generationen verkar vara mer intresserad av att dansa till en såkallad DJ, låter vi va osagt. Men allt går i vågor, och kreativitet får i slutändan alltid ett utlopp i någon form eller annan.

EKA: Vilken av era plattor är ni mest nöjda med och vad kan vi förvänta oss av kommande släpp från er?

LT: Oj... Svår fråga. Alla medlemmar har nog olika favoriter av olika anledningar. Men vi e stolta över hela vår katalog. Nästa skiva e klar och kommer släppas inom kort. Lite jobb kvar på omslaget bara. Skivan sjungs för första gången på svenska och musikaliskt så är det mer av det som liptones lyssnare e vana vid, med lite avstickare åt olika håll.

EKA: Vad tycker ni om vad fotbollen har blivit? Kan folket, tror ni, nånsin ta tillbaka sin sport från dem som gjort den till en industri? Vilka klubbar hejar ni i laget på?

LT: I synnerhet fotbollen i de högsta divisionerna har blivit något av en industri där pengavinster räknas högt. Allsvenskan är väl inte det värsta exemplet men det har blivit så där också, tyvärr. Man kan, som supporter, kanske försöka påverka sin klubb genom engagemang i klubben men på elitnivå blir det så gott som omöjligt då dessa klubbar styrs i styrelserummen. En i bandet har ett lag som han följer och det är INTE från Skåne, hehehe men både MFF och HIF är starka i år :-))

7. Om er musik var en sport och inte en musik, vilken sport skulle den vara, nåt hårt och fysiskt som rugby, nåt elegant och precist som biljard, eller kanske nåt helt annat?

LT: Fotboll, absolut. Liptones musik är som en hemmamatch i fint väder, vinst och en massa kalla öl!!

EKA: Nåra ord till era fans i Skåne? Vill ni spela här? Hur gör man för att boka er?

LT: Var ett tag sen vi lirade i Skåne, men de gånger vi vart där har vi haft jävligt roligt och vi kommer gärna igen! För att boka the liptones så skickar du en förfrågan till liptones@mail.com eller genom vår Facebook sida. Tack för frågorna å ha en fortsatt go sommar! Skål:)