Det här är det senaste släppet från Finlands, vad jag har hört, bästa baktaktsband och en väldigt, av mig, välkomnad platta.
Jag säger "välkomnad", därför att det släpps för få bra baktaktsplattor nuförtiden och ska-scenen lider fortfarande efter skejt-punkens våldtäkt av musiken under 90-talet, medan det mesta i reggaeväg bara är flum och hyllning av etiopiska diktatorer.
Att det då kommer band som är seriösa med sin musik, seriösa som The Valkyrians är mycket bra, för i bristen på bra ska håller skinheadkulten på att förlora sin själ. Dagens freshies verkar mest lyssna på oi! och RAC och har helt gått miste om de svarta rötterna i subkulturen. Visst, oi! har sin charm, men riktiga skinheads kommer aldrig att bara vara flintskalliga punkare, utan har en fot planterad inom ska, reggae, soul och r&b. Vi är mer sofistikerade än punkarna och jag skulle gärna se en revival av 60-talsmodell, mer svart musik, mer "sussed" klädstil, osv.
Som sagt, det här är en bra platta och jag tror att det här, om bandet bara får mer utrymme, skulle kunna vara del i en fightback för att återerövra scenen. Vad de har gjort på den här plattan är nämligen att köra ska/reggae-versions av kända punk/new wave-nummer. På så sätt tror jag folk som nästan uteslutande bara lyssnar på punk/oi! kan upptäcka en helt ny dimension av musiken.
Om man skall klaga lite kan man ju säga att det skulle behövs fler oi!-covers och färre 77-stukslåtar. Men det kan man tåla, även punken har ju en relation till Jamaica, om inget annat än så i band som The Clash och The Ruts.
Inte särskilt förvånande är det låtar från band som från början hade inspiration från JA som låter mest lyckade, typ Blondie's Heart of glass, som faktiskt mest är känd som en discolåt, men som började som en reggaelåt, The Ruts Babylon's Burning och The Clash's Career opportunities.
Men mest lyckad och bra är inte samma sak. Faktiskt låter otippade kort som Joy Division's Disorder förvånansvärt bra. Sham 69's Borstal Breakout har en fin orgelslinga och låter lite 2 Tone-ig, för att inte tala om Cock Sparrer's Riot Squad som blivit ett lugnare reggaenummer.
Enda låten på plattan jag riktigt tycker illa om är The Adverts Gary Gilmore's eyes, som faktiskt självaste TV Smith gästar på. Utan att göra låten bättre.
Jag gillar den här plattan och kommer definitivt kola upp mer av bandet. Gör din subkultur en tjänst och stötta bandet genom att köpa skivan!
89,3% i grad av tillfredsställelse får plattan.
Mja. Senaste konserten jag var på bestod majoriteten av de yngre skinsen av Pk-gossar med Jamaicaflagga på sina jackor. Av egen åsikts anser jag att band som Brutal Attack och Fortress mest lyssnas av gossar över 25.
SvaraRadera