Den här lilla plattan fick jag tillsammans med en annan från bandets manager för längesen, men jag har varit av med den i min stökiga lägenhet. Så städade jag häromdagen och hittade massa skivor jag tänkt recensera, men helt enkelt varit av med.
Hursomhelst! Det här är ungefär det samma som på Välkommen till Råby, det vill säga "gatutrallpunk". Jag tycker man kan se tre fåror inom bandets sound, en del är ren trallpunk i DLKs anda, en del är gammal hederlig svensk 80-talspoppunk i Asta Kask, Sötlimpas och Attentats skola, medan den sista tredjedelen, som får riktigt bra genomslag på den här plattan, är ren UK82, jag kommer att tänka på streetpunkband som inte körde i 300 km/h, typ Infa-Riot och Chron-Gen. Det är samma ösighet, samma trummor, samma gitarrslingor som finns i alla de tre skolorna.
Nåväl. Första gångerna jag lyssnade på den här plattan tyckte jag bäst om de engelska låtarna, men ju mer jag lyssnar på detta 7 minuters mästerverk, desto mer gillar jag de svenska låtarna. Kanske för att jag uppfattar texterna bättre efter att ha lyssnat på dem ett par gånger. Det är ren gatu-anda. Jag gillar särskilt Samma spår. Nu var det ett tag sen man hörde nåt från bandet och jag hoppas de inte gått i ide, har de inte gjort det, så hoppas jag att nån etikett därute har kulor att släppa en platta helt på svenska med ett band som inte är rädda för att utforska de poppigare kvarteren i Sub City.
Finns inte mycket mer att säga. En bra platta, helt enkelt. Det behövs, vilket jag påpekat tidigare, lite unity i scenen när det gäller trallpunken. Det finns många bra band i genrén som förtjänar att lyftas fram och räddas från att vara soundtrack till "The Comic Books guy" i Simpsons. Jag tror många helt lätt kan lyssna på band som SLF, men börjar det närma sig poppunk på svenska så är det verboten för många. Jag hade gärna sett att band som Trevolt och just Dräperz fått mer utrymme.
Det är helt enkelt tid att rekläjma scenen. Visst, det är viktigt att punkare och skins och Herberts håller ihop, men det är också viktigt att man respekterar varandras musiksmak, det kan inte bara handla om UK82 och oi! och kanske lite NYHC. Nej, det hade varit kul om även anarkopunkarna och trallpunkarna fick lite utrymme.
Men nu ska vi inte gnälla. Stöd svensk punk, gå på konserter med bandet och köp deras merchandise.
Det här är en bra skiva och den får bra betyg om än inte lika bra som Välkommen till Råby.
88,2% i grad av tillfredsställelse ger jag mästerverket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar