måndag 18 mars 2013

En intervju med What A Riot

EKA: Skivan med er som jag recenserade var er första. Hur länge har ni spelat tillsammans och har ni varit aktiva i andra band med, eller var detta ert första?

WAR: WHAT A RIOT har spelat ihop sen September 2011, men det tog oss lite tid att fixa en trummis och vi började inte gigga förrän Oktober 2012. VI har alla spelat i andra band tidigare, allt från reggae till punkband.

EKA: Vad fick er att vilja vara del av punkscenen och om ni jämför den nu med hur den var när ni kom in i den, villa är de största skillnaderna? Vad är bra? Vad är sämre?

WAR: Punken gav oss ett sätt att utrycka vad vi tyckte om saker, våra känslor och kreativitet, ett bra sätt att göra våra röster hörda. Vi var alla tonåringar när punkrocken kom och vi kände direkt att "wow, detta är för oss".

Kampen idag är ganska mycket samma som när vi var unga, arbetslöshet, fattigdom, girighet, trångsynthet, rasism och politiker som ljuger.

Jag tycker inte det är lika bra som förr, men nu finns en hel del bättre möjligheter för band att få sin musik hörd med internet och facebook som plattform att nå ut med sitt budskap och få gigs, etc, så det är bra, men det finns alldeles för många punkpoliser som dömer och stiftar sina så kallade lagar om hur man är en riktig punkare, allt sånt är skitsnack, vi är alla individer, vi tänker alla olika i olika frågor och har alla rätt att uttrycka oss.

EKA: Ni bor, likt mig, på vischan (sorry). Hur ser punkscenen ut där ni for? Får ni massa skit för att vara punkare från landsbygdssnobbar, bondlurkar, etc? Finns det nåra andra band, gamla som nya, från Burnley som ni kan rekommendera? Kommer ni bra överens med andra subkulturer med som skinheads och psychobillies där ni bor?

WAR: ha ha tack, Jon. Punkscenen där vi bor har nyss börjat hämta sig och under de sista året har fler gigs sats upp på pubbar och klubbar, i Burnley finns ett schyst litet ställe vid namn The Sanctuary Rock Bar, de har alltid nåt band som spelar på Fredags- och Lördags-kvällar. Nåra bra band i vårt område är Warsaw Pakt,Total Bloody Chaos,The Sanity Clause,Brace for Impact och vi kör alla gigs tillsammans

Det finns alltid nån som ger en skit för hur man ser ut, men det händer betydligt mer sällan nuförtiden, det är på tiden att vi alla behandlas LIKA. Det borde inte betyda nåt hur en ser ut eller ens hudfärg, vi blöder alla rött, vi lever alla, vi dör alla, kom igen och acceptera folk och kom igen och lev, vi lever bara en gång! Vi kommer bra överens med folk flest, vi är emot fascism och det är de flesta punkarna, psychobillies och skinheads, etc med.

EKA: En del av min målsättning med den här bloggen är att säkerställa att det långa och lyckliga äktenskapet mellan punk och reggae, vilket i mitt land håller på att försvinna, inte helt dör ut. Därför frågar jag vad ni tycker om ska/dub/reggae. Lyssnar ni på det alltid, på sommaren och fester eller aldrig? Om ni lyssnar på det, finns det nån artist ni skulle tipsa våra läsare om?

WAR: Vi lyssnar alltid på punk, ska och reggae. Jag älskar band som Random Hand och The Filaments, som blander punk/ska och reggae till ett häftigt resultat av perfekta sånger som verkligen rör allting. Ett annat schyst band som kör blandning av genrér är Addictive Philosophy, vi har giggat med dem och de är perfekta live. Två av oss var en gång med i ett reggaeband för flera år sen och vi brukade också gå på the Brighton Reggae festival och se U-Roy, Gregory Isaacs, gillar också lite Lee Scratch Perry det finns för många för att välja nån, men alla är perfekta för fester eller bara när man chillar.

EKA: Vilka är de största influenserna för er musik och era texter och vad tycker ni är viktigast, ge ut en skiva som får vansinnigt bra recensioner eller att spela live och möta fans?

WAR: Det finns så många schysta band som har påverkat vår musik, Crass, Stiff Little Fingers,The Restarts, Flux of Pink Indians, 999 och massor ut av andra.

Texterna kommer från vardagslivet, saker som händer eller har hänt. Verkligheten.

Sanningen och hat mot systemet.

Att få en schyst recension är najs, men inget slår att spela live och skapa nya vänner.

EKA: Är ni fotbollsfans? Vad tycker ni om non-league-fotboll? Tror ni att Burnley kommer att återvända till högsta divisionen igen och bad skulle krävas för att göra en sån återkomst möjlig? Vad tycker ni om det gamla 80-tals-oi!-bandet Soccer Hooly's och dears låt, Throwing bricks at the Burnley fans?

WAR: Vi gillar alla lite footboll. Ah! Non league, det är där spelarna inte blir betalda ett skit, men spelar till det yttersta utav kärlek till sporten!!! (Det är så det borde vara!!!)

Burnley kommer att återvända till Premier League nån gång, kanske inte under vår livstid, men man vet aldrig, ha ha. Så länge som Blackburn Rovers slutar under oss i tabellen den här säsongen, så är det en ordentlig seger för oss.

Har inte hört den sången, men kanske jag blivit träffad av en av de tegelstenarna.

EKA: Om ert band var en sport och inte ett band, vilken sport skulle den vara? Nåt hårt och fysiskt som rugby, eller nåt precist och elegant som biljard,  eller kanske nåt helt annat?

WAR: 
Watty – Jag säger schack, jag gillar att tänka innan jag gör nåt och njuter alltid av att sitta på mitt arsle.
Pete – Rollerball
Gaz- Rugby
Ged- Fotboll- oavsett vad som händer får vi alltid ett bra resultat.


EKA: Nåra ord till era svenska fans? Skulle ni vilja spela här? Hur gör man om man vill boka er eller komma i kontakt med er?

WAR: Tjenare, folkens, tack för ert stöd och vi skulle verkligen vilja spela i Sverige.
Om ni önskar att kontakta oss om gigs, etc, så kan ni mejla oss eller messa oss på facebook.
Tonywatson1965@hotmail.co.uk
www.facebook.com/whatariotpunkband
Om ni vill köpa vår CD, så finns den tillgänglig på följande ställen:
Tack för intervjun och CD recensionen, Jon, ta hand om dig, kompis!
WHAT A RIOT

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar