Jag fick skivan igår, men har ledig dag idag och passat på att lyssna igenom flera gånger vad som är Kjell Hells bästa släpp nånsin och en modern klassiker inom genrén oi! på svenska.
Jag har egentligen bara hört Låt mig stanna tre dagar i himmelen innan djävulen vet att jag är död innan och kan inte egentligen, med bara den skivan igenomlyssnad innan, säga hur de utvecklats musikaliskt på sista tiden. Klart är emellertid att jag uppskattar denna skivan musikaliskt högre än Låt mig..., även om det sound bandet hade på den skivans bästa låt, När Henke bröt käken på Avenyn har vidareutvecklats. Vad vi får är en musik som låter som Skrewdrivers tidiga 80-tal, kombinerat med en sax (och jag älskar sax inom oi!) som för tankarna till Stomper 98. Samtidigt är det inget Ian Stuart-bröl, utan riktig sång och sångaren har faktiskt en riktigt schyst sångröst.
Det enda jag inte riktigt gillar med bandet är textraden "slarvigt skrivna sånger" i låten Vi spelar inte för dig, för texterna är bandets starka sida (även om de naturligtvis får mig att spinna rent musikaliskt med). Jag tycker att de nedvärderar sig själva. Hade skinnskallar bedömts objektivt och det inte blivit moralpanik så fort ett oi!-band släpper en skiva, så hade media hajpat bandet och jämfört textförfattaren med Cornelis Vreeswijk eller, varför inte, Evert Taube. Eftersom media ignorerar band som Gatans Lag, så får jag hajpa bandet i stället. Det är riktigt bra, helt enkelt.
Vad man får textmässigt är personliga betraktelser som de flesta som läser detta nog kan känna igen sig i, fylla, ångest, fest, såväl som hat mot övermakten. Visst, jag är nykterist och kristen, men jag hade ett liv innan dess och det är mycket som de sjunger om som jag känner igen mig i. Sen har vi ju förstås kärleksförklaringen till en fotbollsklubb i lägre divisioner, Norrby IF, som jag uppskattar, som EBK-supporter, massor.
Finns inte mycket mer att säga. Helt enkelt en perfekt platta.
Kjell Hells bästa släpp nånsin får ett perfekt betyg, 100% i grad av tillfredsställelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar